snäll söndag
2012-05-20 / 22:39:22 / what is life?
Min dag började med en skön långpromenad och jag möttes av lika morgonpigga människor som jag, som glatt säger hej, härligt. Sen hamnade jag i frisörstolen istället för bakom och kapade lite av mitt hår, skönt. Tack finaste Vera ♥ Idag är det pappas födelsedag så det blev en väldigt mysig fika under äppleträdet på landet. Grattis världens finaste pappa ♥.
Efter ett gympass hämtade killarna mig och sen körde vi till stranden och grillade korv och sög i oss det sista av det fina vädret.
En väldigt snäll dag idag.
Men kan tyvärr inte undvika att låta tankarna ta över en del, imorgon är det den 21/5. 11 månader sedan, sedan den dagen.
Svårt att beskriva vad man känner, obeskrivliga känsla, Vad har du gjort med tiden? Vad hände egentligen?
If happy ever after did exist, I would still be holding you like this ♥
2 Kommentarer, tack.
2012-05-07 / 08:49:06 / what is life?
"Jag var inne på Ung cancers hemsida och kikade runt och hittade länken till din blogg. Av alla bloggbeskrivningar där var det din jag fastnade för, om att mista sin tvillingsyster.
Jag har läst största delarna av din blogg och även dina inlägg i Malins blogg. Det känns nästan som att jag känner er nu, haha. Jag har suttit och gråtit i ungefär två timmar och läst text efter text och kollat på bild efter bild. Vilken fantastiskt fotograf hon var, din syster. Jag själv tar studenten om en månad och blev både taggad inför den dagen av bilderna på och texterna om din och Malins student och jag blev påmind om varför jag tar studenten från min fotografiska bild-linje. Jag blir utan nämnvärd utbildning, men jag påminns om hur otroligt mycket bilder är värda, och vad de kan komma att betyda. Jag själv har ingen biologisk tvillingsyster.
Men jag har en bästa vän. Min bästa vän och jag satt och kollade på Eurovision song contest förra året och såg tvillingparet Jedward som tävlade för Irland. Efter det satt hon och jag och talade om hur mycket vi båda skulle vilja ha en tvilling. Hon sa "egentligen behöver jag ingen tvilling när jag har dig" och sen dess har vi kallat varandra för tvillingsystrar. Jag smsade henne precis och berättade för henne hur mycket jag tycker om henne.
Efter att ha läst dina texter förstår jag mer hur jag verkligen inte får ta någon för givet, att jag skall ta vara på det jag har och uppskatta det. Du har en underbart fin blogg, och du skriver med en fantastisk känsla. Lita på mig, jag har gråtit mig knäsvag ikväll. Både du och din syster är otroligt vackra och jag får nog tacka er båda för hur ni fått mig att tänka om lite. Imorgon skall jag ut och ta vara på livet. Ta hand om dig och Julia, Sofie. :) Kramar från Isabelle."
♥
"Tårarna rinner och du satte ord på det jag själv känner. Tack för att du gav mig tillfälle för att stanna upp och faktiskt få känna. Det betyder otroligt mycket. Kramar!"
♥
"Du är så himla stark. Det var en kompis som länkade till din facebook, (öppet) alltså inte bara till mig. Och det var så jag hittade dig och sedan förstod allt med Malin och så. Har nog aldrig gråtit så mycket över någon annans tragiska händelser. Hoppas du orkar stå ut. Du har blivit en av mina förebilder. Är sjuk i anorexi och ville länge bara dö, eller inte dö. men försvinna. Din blogg fick mig att tänka om. Varför ödsla livet på något så dumt som mat. Där jag till och med själv gör mig sjuk. Din syster kunde inte hjälpa det. Hon var oskyldig. Hon hade inget val. Jag HAR ett val. Jag kan välja att bli frisk. Du får mig att kämpa. Varje vecka jag är i trelleborg, hos min läkare, behandlare och sånt, kommer jag alltid att tänka på er. Eller framför allt dig och din blogg. Du är STARK. Tack för att DU orkar kämpa och framför allt skriva om det. Du kommer bli något stort. Kram från en liten tjej.."
♥
"Jag är en av många som följt eran historia.. Det började nångång med att jag kom in på Malins blogg och tyckte om hennes foto och intresse för fotografering. En Annan sak som fångade mig då var att ni precis som jag är Tvilling. Man tycker väll det är intressant för man vet hur obeskrivligt speciellt det är att ha en tvillingsyster. Jag har flera gånger velat kontakta dig för att säga något. Men vad? Det känns som man vill säga förlåt för att denna världen är så grym och har gjort dethär mot er. När jag tänker på din situation blir jag alldeles varm och får svårt att andas.. Bara tanken får mig att bli helt svag. Om jag som främling med det enda gemensamma att vi är tvillingar allihopa.. Om jag känner såhär. Hur känner du då? Jag är ledsen för din skull och känner sorg. Men samtidigt riktigt glad och stolt för jag ser hur du nu som då före sjukdomen lyfter upp din syster precis som hon förtjänar. Förlåt om du på något sätt tagit illa vid dig. Det är inte alls min mening. Vad jag egentligen kanske ville ha sagt är att jag tänker på dig! Och på något märkligt sätt förstår utan att ens ha varit där."♥
Finner inga ord för hur mycket alla ord betyder, hur det får mig att gråta floder, hur mycket det värmer att få läsa allt. Det betyder så mycket att ni läser och delar med er. Att det jag vill ska nå fram verkligen gör det. Att visa hur stolt jag är över Malin, att inte sluta nämna henne, att fortsätta prata om det hur lång tid det än går. För för mig kommer detta alltid vara med mig. Malin kommer vara med mig, hon är med mig, med oss hela tiden, föralltid tillsammans.
rom
2012-04-24 / 10:10:45 / what is life?
Lite bilder från när jag och Jimmi var i Rom i påsk. Så himla fin stad. ♥
angel of mine.
2012-04-21 / 12:15:14 / what is life?
21 April..
10 månader av saknad och sorg. Det går fortfarande inte att förstå. Min älskade Malin, jag känner dig så nära hela tiden. Så nära att inte bara jag ser det och känner det. Jag önskar så att du var här, så att jag kunde se dig, krama dig, skratta med dig, gråta med dig, bråka med dig och bli sams efter en sekund igen. Möta dagen med dig, resa och uppleva, leva för något och göra allt tillsammans. Hand i hand.
Jag är så stolt över dig att jag spricker när jag tänker på hur fantastisk du är, vad du visat, kämpat och mot detta fruktansvärda som inte gav dig en chans. Du har lärt mig så mycket och lär mig fortfarande. Du är med mig, vid varje andetag, varje steg jag tar, varje dag hela hela tiden. Jag kämpar för dig varje dag, för dig och med dig och så kommer det alltid att vara.
Även om jag faller tillbaka, fastnar, och inte kommer någonstans ibland. Även om jag vissa dagar faller ihop på golvet i panik och gråter tills det inte finns tårar kvar, tills hjärtat skakar och gör ont så att jag vill slita ut det. Så hoppas jag att du är stolt över mig med. Jag älskar dig av hela mitt hjärta Malin, min älskade ängel. Föralltid <3
be your own keeper of your heart.
2012-04-19 / 21:24:37 / what is life?
Mina tankar är svåra, konstiga och jag förstår dem inte riktigt ibland och dem förstår inte mig. Och helt plötsligt bubblar dom inom mig från alla håll och kanter, de har brottningsmatch med mitt hjärta. Tankarna är där hela tiden, vänder mig om för dem för att samla krafter och plockar fram dem när mitt hjärta lugnat sig så de kan samsas lite igen.
♥
Finaste Julia (ungcancer) var i skåne på besök för en föreläsningsturné. Jag hade turen att vara ledig så att jag kunde följa med Julia och Linnea på en föreläsning igår, som var i Helsningborg. Linn hade tur hon med som hade jobbärende där också och fick en lucka över att slinka in och lyssna på julia med mig. Jag visste inte exagt vad vi skulle få höra, jag visste bara att det handlade om bla känslor. Jag och Linn satt tätt ihop som två små barn och grät, tittade på varandra, grät lite till, delade på servetten, tittade på varandra igen, skrattade och log på samma gång och sen grät vi igen.
♥
Idag har jag fått träffa känslor. Sorg, ilska, frustration, rädlsa, hjälplöshet, vilja, mod, glädje och lycka. Jag har blivit påminnd om så viktiga saker att jag vill skriva och dela med mig lite av vad julia sa. Att man hela tiden delar in sina känslor, att man delar in dom som negativa och positiva. Att när man känner sig riktigt ledsen eller så fruktansvärt arg, att det placeras som en negativ känsla, och att glädje och lycka placeras som positiv. Att man delar upp känslorna, stoppar undan de negativa och bara pratar om det positiva. Att så fort det blir jobbigt knuffa in de känsorna i ett hörn och täcka över dem och inte se, när de ända de vill är att vara med, visa sig och känna, precis som glädjen och lyckan får. Att låta hjärtat få känna precis vad det vill, när det vill och att man faktiskt får lov att visa det, när som helst och var som helst. Att man får prata om dem, skriva om dem, skrika, gråta och skratta ut dem. Julia beskriver det, sätter ord på känslorna, läs det >HÄR< inlägget och ta del av den viktigaste bilden.
♥
Mina känslor de senaste dagarna har varit svåra, de har från ingenstans knuffat omkull mig och på ett ögonblick har paniken och verkligeheten varit där. Musik som påminner, saknad som får en att lägga sig ner på golvet i fosterställning, skaka av sorg och skrika av hjälplöshet. Känslor som dyker upp när man får höra att Malin lyser igenom mig så mycket, att inte bara jag ser hur stor del hon är av mig. Att andra också gör det på det sättet som jag verkligen vill att det ska va. För Malin <3
♥
För exagt ett år sedan under våren, då man ska njuta av att värmen kommer och att det snart är sommar och nya äventyr är på gång. Satt jag, mamma och pappa mitt emot en läkare med tårar i ögonen och berättar att deras dotter, min tvillingsyster, Julias storasyster och Daniels flickvän inte har långt kvar, att hennes liv inte går att rädda. Ett år senare, kan jag fortfarande inte ta in de där orden. Eller förstå allvaret i blicken, att det vi fick höra var sant, hon ljög inte.
Det känns inte lättare, det blir inte bättre. Man lär sig bara kontrollera det på ett annat sätt ju längre tiden går.
Rom 8/4-12
stefan.
2012-04-10 / 10:56:58 / what is life?
Hemma igen efter en vecka i sälen med familjen. Skidåkning, lung och ro, god mat och massor med mys. Skidorna åkte på för första gången någonsin, om man räknar bort en dag på Vallåsen när vi var 10?
Stel som en pinne, ett antal vurpor, blåmärken, störtdyk och jävlaranamma lyckades jag stå upp hela vägen uppifrån och ner ett par åk. Att det ser så himla lätt ut, pff! härligt var det, med frisk luft i ansiktet från morgon till eftermiddag, vacker utsikt och kalla vindar.
En kväll tog vi bilen, vi satte på pappas nya favoritskiva. Körde upp på de krokiga vägarna, smala sträckor med täta granar längst sidorna och det där mysiga ljudet av bildäck mot grusväg. Mörkret och vi, vi lät mörkret dra sig undan och släppte upp flera lyktor till Malin. Det var så himla fint mot den mörka natthimlen.
Vi fick bo i den underbaraste styga man kan tänka sig med öppen spis, bastu, fin utsikt och jättemysig miljö.
Stugan vi fick bo i kallas för Stefans stuga och finns i Lindvallen. Stugan finns till för att hedra minnet av en man som heter Stefan Paulsson som gick bort i cancer 2008 som hade en väldigt nära relation till Lindvallen. Dit får familjer som drabbats av cancer komma, umgås, samla krafter och bara vara.
Allt var klart när vi kom dit, skidor stod framme med våra namn på och allt var jättefint gjort för att VI skulle komma. Det kändes verkligen speciellt att få komma dit, att inte Malin kunde vara med oss, som en hel familj, men att hon ändå var med oss. Mycket tankar och känslor flög omkring.
Det var verkligen en väldigt mysig och fin vecka vi fick ha där uppe, och det går inte med ord att beskriva hur fint det är att familjer får komma dit. Familjer som behöver en paus från den tunga vardagen och komma bort från sjukhus och läkarbesök, familjer som har det tungt inom sig och behöver bryta av lite i den vardagen man i utan att riktigt hänga med. Att allt är fixat, att man inte behöver betala något utan bara komma dit och bara vara. Ögonen fylldes med tårar när man läste i den fina gästboken som de hade i stugan. Många många familjer kommer få underbara veckor i den stugan. Kan inte sluta tänka på hur fint det är och hur mycket det kommer hjälpa många familjer att andas.
En av de sista kvällarna fick vi följa med upp i pistmaskinen upp till toppen och fota solnedgången. Det var så himla vackert. Detta skrev jag för en vecka sedan nu, tänkte lägga upp bilder också men det var lite segt så ska försöka förminska bilderna då de är i för stort format, återkommer med dom..
iris.
2012-03-15 / 23:07:39 / what is life?
·
Det här är Iris, hon är en mjuk liten boll med stor personlighet. Pratar gärna och allt som sker är på hennes villkor. Hon hatar att bli buren och blir rädd för ingenting. Hon älskar att ligga nära nära på nätterna, helst på en kudde bredvid mitt huvud eller längst min mage, eller på min rygg om jag ligger på mage. Min knäppeiriskatt.. men du är fin.
kära studentklänning.
2012-03-13 / 10:03:13 / what is life?
Kläder, en bit tyg som man tar på sig, känner sig fin i, känner sig ful i, känner sig modern i eller efter ett tag omodern. Smutsar ner och spiller, dansar och blir varm, springer och svettas, fryser och håller dig varm. Sen ligger de bara där i garderoben, längst in och syns inte.
När man hittar dem igen undrar man varför man inte slängt det för längesen.
Men kläder som betyder, kläder som får en att minnas, som gör en ledsen eller glad, kläder som vi haft tillsammans, varit lyckliga i, varit arga i eller ledsna. Kläder som vi varit likadana i. Tanken på att de skulle försvinna skär i mig samtidigt som att tanken på att se dem, känna och minnas skär i mig ännu mer.
·
Igår hittade jag min studentklänning, jag och Malin bestämde att vi skulle bara exakt likadana den dagen, vi hade likadana klänningar som mormorUlla sydde till oss, halsband, örhänge, naglar, skor, smink och ja till och med trosor.
Jag fick se den igår, känna och krama. Studentklänningen hängde nu längst in i garderoben hemma hos pappa, den var smutsig från topp till tå efter champange, smink, blommor och kramar. Den fick mig att känna minnas, gråta, skratta rysa och bli varm på samma gång. Den dagen, det var den bästa dagen någonsin, det var jag och Malin mot världen. Det var så mycket glädje så att den sprutade ut ur öronen på oss.
Kära studentklänning, dig ska jag aldrig tvätta, du får vara smutsig, du får hänga längst in i garderoben, du får bli blöt av tårar, du får bli kramad, du får bli slängd på golvet. Men jag ska ta hand om dig för du kommer ändå alltid betyda mest och lysa av minnen, kärlek och glädje.
♥
angel of mine.
2012-03-06 / 21:18:12 / what is life?
Det blev lite tänkarkväll i förrgår när jag skrev detta.
Sitter och läser igenom mina inlägg som jag skrivit här, måste göra det ibland, eller ganska ofta om och om igen. Men hur ofta jag än läser det jag skrivit så bygger den tunga skyddsmuren upp sig runt om mig. Läser genom raderna.
Jag tänker på känslor, känslor som är förvirrade, känslorna som inte riktigt kan hitta rätt. Att det är jag som bär på de här känslorna. Att de sitter fast i hjärtat, kramar sig fast som om de är påväg att falla ner för ett stup.
Även om jag tycker att jag klarar av vardagen bra så känns det inombords ibland som att jag släpar min fötter mot en ny dag, att mina fötter bara vill stå, stanna Sofie, stå här, rör dig inte. Och då vill jag bara stoppa huvudet i sanden som en struts och fly från allt. Jag tänker tillbaka, på det som varit, på allt som Malin fått gå igenom. Jag är ju frisk, jag är inte sjuk. Att det var Malin som blev sjuk. Om jag kände så och känner såhär, hur kände då hon?
·
Jag tänker på den kämparglöd jag fick se, den viljan som var starkare än något annat, Jag har aldrig innan fått se på en riktig styrka förrän Malin visade den. Jag har aldrig känt såhär mycket stolthet och den stolthet jag kommer bära med mig genom mitt liv. Men det gör ont, att inte ens kärleken, styrkan och viljan som är det starkaste som finns. Att inte det kunde vinna.
·
Jag tänker på hur det kommer kännas sen, om ett tag, hur detta kommer forma mig och hur jag kommer bära med mig detta genom mitt liv. Hur det kommer att kännas, att bära detta tunga bagage genom mitt liv. Det tunga bagaget kommer alltid vara med mig, men kanske kan jag bli starkare och bättre på att bära det även om det fortfarande väger lika mycket?
Varje gång jag skrattar, varje gång jag gråter, varje gång jag gör något bra eller något dåligt så vill jag göra det med Malin, ha henne vid min sida i alla underbara stunder, i alla smärtsamma stunder, då vill jag ha henne här hos mig, säga till mig att det är okej, att allt är okej. Att jag får lov att vara glad, att jag får vara ledsen.
·
Jag älskar dig Malin, mer än sånger kan berätta, mer än vad ord kan beskriva, mer än något annat.
♥
stuck in her daydream.
2012-03-01 / 10:47:14 / what is life?
Hej.
Nu var det ett tag sen igen, det blir så. Nu känner jag för att skriva lite, kanske inte om vad som händer i mina tankar och inom mig, inte just nu. Det gör lite för ont. Jag saknar Malin ♥ så att mitt hjärta värker ut i hela kroppen hela tiden, varje sekund.
·
Idag är det den första mars och jag kan inte förstå att det snart är vår. Har svårt för att inse att tiden bara går, som vanligt. Men jag ser ändå lite fram emot att det blir varmare.
Det har blivit ganska mycket jobb den senaste tiden och mycket barnpassning, det har ändå passat mig bra så jag får lite smått panik de dagarna jag är ledig och jag och tankarna sitter själva. Jag har tränat mycket också, just nu är nog gymmet den platsen där jag mår som bäst och flera av mina fina vänner har gjort mig sällskap så nu går vi ett helt gäng på passen och svettas.. riktigt duktiga.
·
Kom precis hem från tandläkaren, inga hål så det var ju bra. Däremot så sa hon att hon aldrig sett någon som biter så i kinderna som jag gör. Ojdå, är det verkligen så mycket. När jag tänker efter samtidigt som jag tittar up i taket på tavlan med mumintrollen.. (åh vad vi älskade mumintrollen när vi var små, lilla My, snusmumriken och snorkfröken..) jo, just det jag gör det så fort jag är stressad, grubblar eller bara är i min egen värld och har alltid gjort det. Om ni vill veta...
Sprang ner på Ica och handlade blåbär, riktigt gott med mjölk.. tummen upp. Såg precis en kille på nyhetsmorgon som sjöng såå fint, en vacker låt som fastnade direkt. Såg precis musikvideon.. den är sorglig ...
gavin degraw
2012-02-07 / 11:39:09 / what is life?
Nu har det gått en vecka sedan vi var och såg konserten i stockholm, och två veckor sedan jag skrev här. Orken har inte funnits. Magsjuka, förkyldning och jobb fick ta den energi som fanns. Trots en liten downperiod med mycket känslor så var vi ju som sagt i Stockholm och såg Gavin Degraw konserten. Och den var så himla bra, så himla bra. Riktigt härlig stämning och underbar musik. Tack Gavin för att du sjöng rakt i i mitt hjärta :)
Jag tog lite foton och försökte även filma lite med kompaktkameran. Jag ville göra ett hjärta till Malin, som bevis på att hon alltid är med på alla fina/viktiga/speciella/betydelsefulla platser man är på. Jag tycker om att göra hjärtan till Malin. Vi gjorde alltid hjärtan till varandra, varje gång jag lämnade sjukhuset för att gå hem en liten stund eller sova, så ställde jag mig i dörren och formade mina händer till ett hjärta och hon gjorde ett tillbaka, varje gång så länge hon kunde använda sina händer, sen fortsatte jag och tänker göra det alltid, så då tänker jag att varje gång jag ser en fin plats, eller gör något betydelsefullt osv. så vill jag göra ett hjärta till henne. Det känns bra.
♥
tankerensning.
2012-01-24 / 10:55:49 / what is life?
var tvungen att skriva av mig lite..
känslan av att vara sådär jobbigt utanför världen, sidan om alla andra sittandes stilla på marken och bara tittar på medan alla rusar fram i sina liv. jag ser mig själv rusa, hänga med i vardagen, men samtidigt som jag hänger på i farten sitter jag kvar där på gatan ändå och sträcker mina armar efter mig själv, som ett litet barn, medan mitt andra jag inte vågar se ner på hon som sitter där.. istället får hon dåligt samvete för att hon ska försöka hänga på allt hela tiden och låtsas som ingenting. Även om det hon ser i ögonvrån finns där.. klart och tydligt.
året som varit, året som krossat allt, året som alltid kommer vara "det året" som jag alltid kommer bära med mig, året som kommer vara så suddigt och glasklart på samma gång, året som alltid kommer tynga mina axlar, året som förändrade allt, året som var det sista året jag fick ha dig här hos mig, året som fått mig att känna chock, sorg och rädsla på riktigt, året som fick mig att känna gränslös kärlek, året som lärde mig att aldrig tappa hoppet, året du var otrolig, magisk, vackrast, duktigast och bäst i världen, året som fått mig att känna riktig stolthet, året som jag träffat människor jag inte visste fanns, året som fick mig att ta en dag i taget, året som fick mig att uppskatta varje minut som gick, året där tårar och förtvivlan, frustration, hjälplöshet, overklighet blev ens bästa vän. året som gav livet en helt annan mening, som ganska ofta känns ganska meningslöst. året som fick mig att aldrig ta något för givet, året jag lärde mig att se med andra ögon..
Bara när jag tänker dessa tankar och på att det gått 7 månader sedan, vill jag bara be någon slå mig medvetslös så att jag kan försvinna lite och vakna upp till mitt riktiga liv igen. "varför"- frågorna blir bara fler...
sweeter
2012-01-17 / 19:06:47 / what is life?
♥
Musik kan verkliken gå djupt in i ens hjärta, gräva sig in och formas till sten, som är tungt och gör ont. Men det kan även ta bort den där stenen ibland också. Fina känslor blandar sig med sorgsna känslor, alla kan känna med musik. Det kan vara en väldigt skön känsla.. men också en smärtsam..
Just nu har jag kärat ner mig totalt i Gavin Degraw, han är med mig vart jag än går, när jag är ledsen och när jag känner mig lite glad, när jag är arg och när jag vill gråta.. har det gått för långt om man sätter volymen på nattklubbsnivå och låtsas att man är jättesexig samtidigt som man släpper ut håret och sjunger in i fjärrkontrollen, samtidigt som man har dammtrasan i andra handen?
Man får lov ibland :)
I februari ska vi åka upp till Stockholm och se honom live och det kommer nog bli magiskt.. och, jag tror nog att jag lämnar allt jobb till honom och låter fjärrkontrollen stanna hemma.
♥
M
omöjligt att få nog av denna låten, lyssna på vad han säger innan han börjar sjunga.. fint ♥
I´ll keep you where the light is.
2012-01-16 / 22:21:05 / what is life?
sometimes I wish for falling
wish for the relief, because
falling´s not the problem
when i´m falling I´m in peace
it´s only when I hit the ground
it causes all the grief.
sun.
2012-01-13 / 16:00:08 / what is life?
♥
Lite bilder från min helg i Stockholm när jag var hos mina fina vänner och hälsade på. Det har varit jättemysigt att komma bort lite och bara mysa med fika, hemmakvällar med film, spel och god mat och vin. Tack bästa ni.
Fick med mig halsfluss hem och har legat på soffan nu i 2 dagar och knappt orkat röra mig en mm. Pencillinen har nog börjat verka för idag känner jag mig lite bättre, men valde att lyssna på min kropp och stanna hemma från jobb igår så att jag inte smittar ner allt och alla. Så, snart på banan igen..
Solen skiner idag så det blir nog en liten promenad så att jag får in lite frisk luft i kroppen, just ni finns det bara vardagsrumsluft, inte lika frisk..
